Porslinsfaunan växer

Jag älskar lite fula och sorgliga porslinsfigurer. Här är min senaste kompis. Upphittad på Myrorna. En jättefin, lite blyg kanin (kolla de ängsliga öronen) i finaste guldflugan och drömmande ögon. Vi blev vänner på direkten! Även om kaninen blev lite extra skrajsen av min livsfarliga uppsyn. Men det gäller att vara väldigt framåt när man är på porslinsfigursjakt!

I hyllan återfinns redan gröna Bambi, en annan kanin, en väldigt glad en ful åsna och en träelefant som pappas morfar har snidat samt två lite skruttiga trolldegsfigurer i form av en strandad val och en dromedar.

Salvador och Alice i vardagsrummet?

Ja jag har stringhyllor. Såklart. Men jag har iallafall inte köpt dom på loppis. I en av dem har jag min samling. Sorgliga prydnadsdjur. Än så länge finns det fyra. En bambi, en elefant, en kanin och en åsna. Alla ser ut att behöva en kram. Lite sällskap. Därför samlar jag på dem. Föreställer mig en armé av ledsna porslinsfigurer. Kommer ni ihåg läraren i teveserien "Godmorgon alla barn"? Som samlade på gråtande porslinsbarn.

Allt i den här lägenheten är mitt eller Oscars. Men det verkar inte som att någon av oss egentligen köpt eller införskaffat något med avseende på InredningsPlan. Jag har snubblat över fina möbler från mormor och morfars hus. Ganska många. Inredningsstil: slumpmässig? Den enda stil jag hellre skulle vilja ha är surrealistisk. Därför har jag tejpat upp pappersspjut i halltaket. Därför passar det bra att varken taket eller golvet i mitt rum är vinkelräta mot väggen. Vad jag isåfall hade önskat är talande spelkort, rinnande köksklockor och bakvända tebjudningar. (Och den där krångliga golvlampan från Ikea!)