Om min far ingenjören

Man kan ibland tro att min pappa är sockerbagare. Men han har löst elektro på LTH. Anledningen till förvirring är denna:

(med en hjälpande kristyr- och mandelmasseknådarhand från resten av familjen)

Resten av julhelgen kommer ägnas åt att hitta lite barn som vi kan imponera på.

Julpsykosen är inledd

Skåne är täck av en övermodig mängd snö. Ibland lossnar det stora istappar och dunsar ner på car-porten. Jullovet slår till i hela kroppen och hjärnan, som en slags chock. Bara man stiger över tröskeln ökar sömnbehovet expontentiellt, alla uppgifter som inte har med att stoppa i sig en liten smörgås, ett par kolor, en kopp glögg eller en middag känns totalt övermäktigt. Den enda litteraturen som känns aktuell, och ändå som ett slags åtagande, är Harry Potter (jag tar vid där jag slutade för ca 5 år sedan, nämligen på fjärde boken). Tack vare Peter Jöbacks tevesända julkonsert och en bunte välorgansierade handlingslistor lägrar sig såsmåning jullugnet över hela familjen. Pappa konstruerar muminhuset i pepparkaksdeg. Systrarna varvar youtubeklippen med tryffelmakande och mamma håller sig tämligen lugn så länge hon får stanna vid de krulliga presentsnörena i källaren.