Lösningen på sysselsättningsproblemet

Jag har skämts ganska mycket de senaste veckorna för att jag inte har varit driftig nog att lyckas skaffa mig ett sommarjobb. Men not anymore. I går fick jag en såndär skön insikt som nästan doftade lite religiös upplevelse och som definitift fick mig att känna mig lugnare; Jag hade ju inget sommarlov förra sommaren! Min Pappa hade ju för tusan mer semester än vad jag hade eftersom jag ägnade mig åt den ädlaste av syssselsättningar: Att iförd M/90 lätt bli gapad på och träna fig i stekande sol samt att svettas på stockholms gator i M/Ä.

Som om det inte vore nog har jag en massa planerade menigsfulla ysselsättningar att fylla min sommar med.

Större projekt och åtaganden:

Jag ska åka till Makedonien och studera romsk folkmusik i en vecka

Jag ska ta körkort!!!!!!!!!!!!!

Jag ska spela med "Landslaget i Blåsmusik" eller som vi sansade människor väljer att kalla det: RUM's blåsarsymfoniker.

Jag ska kolla på så många högvakter och konserter med AMK som det bara går och jag ska träffa så många av mina älskade lumpenvänner som det bara går.


Andra jätteviktiga saker:

Jag ska laga middag till min familj och pyssla om dem.

Jag ska gå och klippa mig.

Jag ska åka ut i skogen med Sally <3

Jag ska fika med Niclas och äta glass i stadsparken.

Jag ska köpa papiljotter och lära mig använda dem.

Jag ska köpa en ny klänning utan att skämmas.


Sen är det kul för jag kommer nog att få fritidsvik i kanske två veckor precis när jag kommit hem. Tydligen. Mamma ringde. Hoppashoppas!!!!

Ja fan, det börjar kännas som sommarlov!