Produktplacering: Medikamenter

Jag har sedan en tid tillbaka nya p-piller. De funkar fruktansvärt bra, på alla sätt och vis. Förra gången jag åt p-piller mådde jag hur dåligt som helst, ville kräkas på morgonen och hade jämt ont i halsen. Detta talade jag i målande ordalag om för barnmorskan när jag skulle få nya, så jag fick en helt annan sort med något slags nytt hormon som tydligen ska matcha mina egna lite bättre. Efter en månad ville jag bara gå och dränka mig, eller åtminstone skicka mjältbrand till den förbannade barnmorskan. Ingenting var bättre, bara sämre. Jag lipade varje morgon och hade värre humörsvängningar än en fjortonåring på speed. Jag var så deprimerad att jag var på vippen att välja den groteska PMS med påföljande mensvärk, som är mitt normalläge när jag inte manipulerar min kropp med diverse kemikalier, i stället. Efter moget överläggande med Sally bestämde jag mig för att i alla fall äta upp första asken och sedan utvärdera OCH SE DÄR!!!!! Två veckor innan asken var slut bara försvann allt jobbigt. Och nu: Ingen PMS, ingen mensvärk, inga humösvängningar, inget illamående, inget halsont.  

TACK BAYER SCHERING PHARMA för er fantastiska skapelse Yasmin 28, kvinnans bästa vän i vått och torrt. 

Posten tar nya grepp och jag äter tårta

Man kan tydligen skicka tårta med posten. Jag funderar lite på om det är ett nytt grepp för att kunna hålla sig flytande bland epost och internetbanker. Smart drag i så fall, för en digital tårta känns ju lagom upphetsande. Mamma skickade mig ett digitalt födelsedagsbrev och en odigital tårta i dag, vilken jag nu inmundigar i min ensamhet till tonerna av Beethoven (Symfoni 4, sats4: Allegro ma non troppo) och känner mig nöjd. Posten skulle ha kunnat förstöra min födelsedag med en tor frödingehistoria, men valde istället att förgylla denna historiska tilldragelse med en saftig chokladhistoria dekorerad med nonstop och glitter. Kalas! 

Blodpotatis

Vampyrer verkar vara grejen 2008, Markus Krunegård sjunger och spelar om att han suger och spyr och ikväll såg jag den av mig, och alla recensenter, totalthypade "Låt den rätte komma in". Naturligtvis hade jag dragit upp förväntningarna för fulla segel, för flera år sedan hörde jag John Ajvide Lindkvists sommarprogram i P1, redan då fann jag honom charmernade, sedan läste jag alla hans böcker och faktiskt kan jag säga att filmen inte gjorde mig besviken:

Den var vacker, den var realistisk, stundtals absurd och subtilt riktigt otäck. Den här beskrivningen kan tyckas motsägelsefull, men den är också sann, i sanningens mest subjektiva bemärkelse.

Se den!

Katastrofmatlagning

Dagens luncheskapader i köket (pentryt då....) resulterade i brännblåsor på högerarmens insida samt en pinsamt förolyckad mixer och tekopp. Det hela grundade sig i att jag beslutade mig för att koka soppa i en tung emaljerad gryta i stället för en modern kastrull. Nästa misstag var att bestämma sig för att lyfta åbäket och hälla soppan i mixern. Hållen i de extremt varma handtagen med endast en kökshandduk. Ödet var inte nådigt, jag fick torka spenat ur skorna. Trots att hjärtat efter detta bankade i ekorrtempo och jag ryckte till vid minsta porslinsskrammel blev resultatet lyckat. Ambitionen var att göra mig av med skrymmade element i kyl och frys genom att skapa en soppornas Frankensteins monster: Inte en grönkålsoppa, och inte en spenatsoppa utan en savojkål- och spenatsoppa. 

Soppa med buller och bång

Strimla ett litet savojkålhuvud fint. Fräs detta långsamt och försiktigt i smör med cirka en decimeter purjo, finhackad, tills det är mjukt och lite genomskinligt Häll i en halv förpackning fryst bladspenat och ös på vatten tills det precis täcker. Tillsätt kanske fyra rågade teskedar grönsaksbuljong. Låt puttra i tjugo minuter ungefär.

Börja ösa soppan i mixern med hjälp av en kopp. Tryck inte på locket ordentligt på mixern så att soppa skvätter på dig och på väggarna. Tröttna på den dåliga och ineffektiva kopplösningen. Försök lyfta grytan. Inse att handtagen är för varma. Ta en handduk och håll grytan med. Tappa grytan på mixern så att den via diskbänken (där den slår ner tidigare nämnda kopp) faller ner på golvet och sprider spenat och savojkål över halva lägenheten samt het buljong på dig. Vråla av smärta och chock. Ta dig samman. Spola kallt vatten på armen. Torka upp kålen och spenaten. Mixa soppan som blev kvar i mixern till lagom grovlek. Upptäck att det inte bara var koppen som gick åt helvete. Sucka och svär.

ALTERNATIV ARBETSGÅNG: Ha en stavmixer som du direkt i kastrullen puréar soppan med. Le glatt och tralla med i musiken du lyssnar på.

Häll tillbaka i kastrullen (om du inte använt stavmixer och soppan redan befinner sig där), koka upp och späd eventuellt. Rör i kanske tre matskedar creme fraiche och krydda med salt, peppar och muskot. Servera med kokta ägghalvor. 

Avluta för din sinnesfrids skull med en av vaniljmunkarna du köpte av brödmannen vid tunnelbanan härom dagen och en kopp te.

Man känner aldrig sig så rik som när man plockar ut färskt bröd ur ugnen

När intaget av lösgodis varit lika konstant som högt i ca 48 timmar är det svårt att känna igen när man är hungrig på Riktig Mat. Men när klockan blir kväll och man är alldeles speedad i skallen kan det vara ett smart knep att äta en skål minestronesoppa (som man hittar i frysen) och några skivor nytinat, hembakat bröd med mycket smör på! Här är mängden bregott avgörande för om du lyckas eller ej, bres med fördel på med knivliknande redskap i t ex materialt trä.

(rubriken är ett citat av Ernst Kirschsteiger)

Unna dig nåt höstnytt - kanske en meny ritad i paint?

Jag har fipplat lite med utseendet på vår blogg. Jag tyckte paint gav ett lagom seriöst intryck. Vad tycker du, bengan, hit eller diss?

Också har jag slängt in några nya länkar, säg om det saknas någon (till nån petition för att bevara nån muskkår kanske?)

Avtryck

Man kan nästan se varenda fjäder. Den måste ha flugit så fort och så var mitt fönster i vägen.

Grejen är mitt hår!

Scary att vi gör samma saker utan att prata med varandra om saken, som att gå till frissan. Idag sa jag till Maria på Brännpunkt att jag ville bli ljusare än någonsin, och ljusare blev det! Kortare med. Att lyckas kommunicera med sin frisör verkar ju dock inte vara alla förunnat.. kanske borde jag skriva en handbok i ämnet?

Vad är grejen med att göra en sjukt stor deal av att man har tenta?

Jag ser inte poängen med att måla ut tentapluggandet som värsta grejen. Nu hänger jag då  egentligen mest upp mig på mina klasskamrater som byter facebookstatus varje dag mellan saker som "tentapluggar som fan", "pluggar stenhårt" "teeentaaaaååångest" osv i alla tänkbara varianter eftersom tentan det faktiskt rör sig om för dem är av 1X2-varianten. Hej tipsrunda! 

Vad är grejen med mitt hår?

I går var jag hos frisören. Eftersom jag aldrig har klippt mig i Stockholm förr valde jag på måfå en salong på knivsöder. Jag kom hem ungefär.....

...såhär.

Dvs. PRECIS SOM VANLIGT. Sveriges församlade frisörer är tydligen rörande överens om att mitt hår endast går att klippa i en enda frisyr. Det spelar ingen roll om jag ödmjukt föreslår ("Jag tänker mig lite som en längre page...") eller är bestämd ("Jag vill ha lugg. HEL LUGG") eller helt diffus ("Gör något fint bara. Vad som helst.") Så kommer de alla med något välgrundat argument om min ansiktsform eller virvlar och benor som gör att det likt förbannat resulterar i samma uppklippta svall med mer eller mindre snedlugg. ALLTID. De måste ha någon hemlig sambandscentral . Hur är det annars möjligt för en hel yrkeskår att ha exakt samma åsikt om någonting.

Nästa grej: White Trash och Tyskar som turistar

Jag vet jag vet jag vet! Trendspanaren inom mig har satt fingret i luften och känner två små modekulingar bära med sig tydliga budskap om framtiden:

1. Trailerparkchich i kammokeps, stora glajjor, rejält utväxt blondering (kan enkelt göras med hemmafärgning) och glammig bikini

2. Tyrolerromantik i modern tappning med trevlig stråhatt, uppfällbara solglas, färgglad tisha med budskap samt rödrosa hy (dra några drag med rougeborsten över armar, ben och mage för trovärdig fuskbränna)

PERSONERNA PÅ BILDEN HAR INGEN KOPPLING TILL TEXTEN

Vad är nästa grej?

De senaste åren har vi sett lack komma och gå och komma tillbaka, alla metallicfärger som finns, batik, franstrams och nu senast: gothic lolitans återkomst i modemagsinen. Och så indiekidvarianterna som Sally redan har dryftat, såklart.  Vad händer härnäst? Vad blir nästa fula trend? Jag har två förslag:

• Lajvmodet eller mer specifikt medeltidslajvfantasymodet. En naturlig följd av Gothic Lolita? Medeltidsveckan i Visby stjäl oheligt mycket pressutrymme från modeveckorna i Milano och New York. Vanligaste namnen på nyfödda barn blir något i stil med Galadriel och Frodo. Hipstersarna går i strutluva till jobbet. Modebloggarna börjar ta sina dagens outfitbilder när de sitter och lipar under en skabbig björk i Rålis. Jag kan verkligen visualisera det här scenariot. Det enda som talar emot detta är att om detta inte inträffade när Sagan om ringen-filmerna släpptes, när ska det då inträffa? Jag väntar med spänning på H&M's hosor i alla fall. Även om jag inte ens under dödshot skulle bli en del av medeltidsvågen.

• Stekarmodets återkomst. Och då menar jag det riktiga stekarmodet med flottigt hår, fula håliga jeans, rosa tröja och näve i luften. Lågkonjunkturen för väl med sig något slags antimode som vanligt, och sedan när alla är trötta på det kommer bratmodet som någon slags retrovåg och reaktion.  JAg kan tänka mig detta som en motreaktion på att allt ska vara så makalöst medvetet hela tiden: modemedvetet, miljömedvetet, hälsomedvetet. Det kan också komma som en reaktion på den rådande normen inom skandinavisk design som gör att allt som spottas ut i shoppingkvarteren har sobra dämpade färger, rena snitt och att ord som accentfärg förekommer i modemagasinen och innebär enstaka apelsinfärgade sjalar i för övrigt svartvita outfits.  Jag är helt övertygad om att detta kommer att inträffa. Det är bara att rota fram plattången och logoväskorna. Det har ju redan börjat, jag menar UGGs är ju tydligen på väg tillbaka och det betyder att allt kan hända, kolla! 

Fler förslag? 

Vad är grejen med nördiga glasögonbågar?

bild: modette.se

Det är alltid en dålig idé att klanka ner på folks stilar när man själv ibland tappar balansen över den tvivelaktiga smaken. Men tillåt mig att hänga upp mig på balla, plastbågade glasögon; på emmabodafestivlane i somras hade alla kidsen snajdiga, fulsnygga neonfärgade glajjor som de kisade genom när de dansade till Doktor Kosmos och Those Dancing Days. Redan där och då anade jag en överdos, men kunde jag ana hur olidligt trött jag skulle vara på dessa sköna retroglasögon bara veckor senare? Knappast! Hela hösten har alla fräcka brudar och grabbar inte tvekat en sekund innan de snurrat ihop håret till en spretig Lykke Li-tofs eller dragit den neonmönstrade tishan över huvudet och skjutit Ray Ban-kopiorna lite högre upp på näsan och jag vill egentligen bara skaka trött på huvudet och hoppas på att det blir en ännu fulare trend som slår nästa sommar!

Bostäder åt alla?

Läste på Facebook om några husockupanter i Lund som ockuperar en tom vill under förevändningen att de är " trötta på att det bara byggs för de rika, trötta på hyror som inte kan betalas, trötta på att tryckas längre och längre ut i förorterna". Vet ni vad? Jag blir också trött. 

Såhär är det:

Ett husbygge är ett enormt kostsamt projekt. Byggherrarna måste väl kunna förvänta sig att få tillbaka pengarna de investerat så att de t.ex kan avlöna arbetarna som har byggt huset så att även de kan betala för sina bostäder. Därför kommer det i början att vara dyrare att bo i huset. När man har fått in pengarna man investerat kan man börja sänka kostnaderna för boendet förutsatt att det inte är ett stort intresse för at bo i nämnda hus. Om vi nu låtsas att vi lever i en riktig värld med marknadsekonomi i stället för i en med planekonomi. Varför, invänder nu någon, måste man ta, hutlösa priser i början. Räcker det inte med att byggherren får tillbaka pengarna på en väldigt lång tid i stället för väldigt snabbt, huset ska ju trots allt så kvar i femtio till hundra år?. Detta hade kanske fungerat om det inte var ett sådant enormt tidskrävande projekt projekt att bygga ett hus, vilket i sin tur innebär att projektet bli ganska riskfyllt. Hur då? Ponera en högkonjunktur. Folk har gott om pengar och råd att flytta och det står lyftkranar i varenda hörna. Plötsligt rasar börsen (något byggherrarna inte kunnat förutse), och det är inte längre ekonomiskt hålbart för gemene man att flytta till nybyggt. Ja, byggföretagen måste sänka priserna för att få lägenheter sålda och uthyrda och får kanske inte in tillräckligt med pengar för att avlöna arbetarna ordentligt. Därför är det försvarbart för byggföretagen att ta betalt medans de kan.

Vidare lever vi i ett samhälle under extrem urbanisering. Tycket på bostadsmarknaden är brutalt.Den relativt fria bostadsmarknaden medför därför höjda hyror. Därför expanderar städerna med förorter som husockupanterna skriver så nedsättande att de tvingas ut i. Alternativet är att förtäta stadskärnorna. Detta fungerar dock bara till en viss gräns. Det finns ju inte hur mycket yta som helst att bygga på eftersom det, som bekant, redan står rätt många hus i innerstäderna. Det man skulle kunna göra är att riva gammal bebyggelse man sparat på grund av dess kulturellt värde och bygga yteffektiva bostäder på höjden, vilket skulle leda till att innerstäderna skulle präglas av någon slags "miljonprogramsestetik" vilket ju brukar anses ganska oattraktivt, men fler skulle ju i alla fall kunna bo i innerstaden.... om man nu skulle vilja det fortfarande. 

Ytterligare en faktor som borde uppmuntra förortsbygge är vår allt mer ansträngda miljö. Extremt förtätade stadskärnor har en i allra högsta grad negativ påverkan på miljön. Mycket hårdgjorda (asfalt betong etc) ytor leder till onaturligt stor energiavstrålning eftersom de inte så effektivt behåller energin som strålas in från solen. Detta bidrar naturligtvis till den globala uppvärmningen. Alla som bor i städerna måste försörjas med vatten, och när invånarna blir fler ökar trycket på ytvattentäkter och grundvatten. I extrema fall i Indien sjunker grundvattennivån med upp till sju meter per år. Om stadkärnorna förtätas kommer det att innebära att grönområden får stryka på foten vilket medför större hårdgjorda ytor vilket har en klar negativ effekt på infiltration av nederbörd ------> dumt för grundvattennivån, det också. 

Husockupation löser, mig veterligen, inte de här problemen. Jag blir bara trött och lite arg. 

Sommarminnen

I dag har det spöregnat hela dagen. Då är det fint att tänka på sommaren. Sallys födelsedag till exempel:

Fredrik hämtade oss i sin gamla kärra.

Han hade smutsiga fötter men körde bra ändå. Till Trollskogen.

En sån termos som tanter har....

...Sally till exempel

Vi hade tur, för Fredrik kunde köra oss hem också.

Jag skådar min näpna nuna i sminkspegeln. Eller vad den nu är till för.

Vissa lagar mat

Via min favoritmatnördsajt Taffel råkade jag hamna i en blogg vars författare beskriver sig såhär fantastiskt:

"Vissa skär sig i armarna eller super sig fulla när det gör ont.
Vi lagar mat.

Vissa tar fåniga skutt eller super sig fulla när de blir glada.
Vi lagar mat.

Vissa glider i ett raffset eller super sig fulla när de verkligen vill ha någon.
Vi lagar mat.

Någon gång ska vi supa oss fulla på tequila och hitta på ett namn till den här bloggen. Till dess fortsätter vi rapportera från spisen om våra matliv, matdrömmar och matminnen."

Läs mer på bloggen pre-tequila

Matte plockar fram det bästa hos folk.....

10.15, V-huset, KTH, Valhallavägen:

Jag, Otto och Fitore anländer till skolan. Samtalsämnen: Vilken bra morgon vi har haft, hur gött det är att solen skiner, gulliga barn och luddiga hundar. Humör; glatt. Stämning: Peppad 

15.30, V-huset, KTH, Valhallavägen:

Fitore skriker att hon minsann inte orkar med det här längre. Otto grälar på Joel, jag grälar på Otto. Humör: aggresivt. Stämning: Hätsk. Skulle en luddig hund komma in i rummet skulle församlingen kasta pennor på den och be den fara åt helvete.

Oh, hur en dag kan skifta likt tidvattnet vid Bretagnes kust. Oh du sol som sken och nu magsurt bak molnen svinner. 

Vad är grejen med att vara feg på gympan?

Vad är grejen med folk som går på gympa med sin kompis, men som inte vågar ta passet på allvar utan måste kommentera alla löjliga rörelser hela tiden?

Den här kategorin är enligt mig den störigaste av de märkliga typer som till och från dras till gympapassen jag brukar gå på då och då, till de andra deltagarkategorierna hör naturligtvis ett gäng ladies, en drös brudar, några medelålders gubbar som lever för att varva alla andra under springmomentet och då och då en eller annan tämligen otränad och okoorinerad nörd som gör ett slag i saken för sin kondition.

Men de kommenterande typerna alltså..

Vad är grejen med tjejmobiler?

I reklampausen mellan sitcomen och tatueringsföljetongen gör mobiloperatören 3 reklam för sina snygga och läckra tjejmobiler. Vad är en tjejmobil? Vilka funktioner har den som inte andra mobiler har? Räknar den kanske ut om man har ägglossning eller skickar den automatiskt påminnelse när man ska ta sitt p-piller? Varför är teknik som riktas till tjejer alltid rosa?

En liten blänkare bara...

Jag är numera macägare. Det känns bra utav bara helvete. I morgon kommer dessutom min kamerasladd och sedan blir det andra bullar.