These days

Det är för mycket natt för att skriva, i alla fall om man har ett Kvalificerat Arbete. Hur gör alla andra? Jag inväntar resten av sommaren på ett kontor. I tre veckor har jag ägnat mig mer eller mindre uteslutande åt arbete, löpning och Mad Men medan klädhögarna har växt runt mig och disken har torkat in. Det gäller nämligen att prioritera.

Verkligheten har krympt och når knappt till kemicentrum och det skaver lite. Tur att jag har en väl beprövad Overklighet att lägga bakom orden. Det får vara så.

Sitta i skuggan med strumporna på

Här kommer min årliga uppgörelse med sommaren. Håll till godo.

Det är inte så att jag tycker illa om sommaren. Den passar lika bra in i almanackan som de andra årstiderna. Det är snarare så att sommaren aldrig får vara i fred. Den ska längtas till och suktas efter, haussas och planeras. Våren längtas också till, men den får handla om någon slags momentan lycka där lunchen kan intas utomhus om vädret tillåter i stället för att man, som om sommaren, skriver in ett orubbligt utflyksdatum i kalendern för att sedan oavsett utomhuskomfort plåga sig igenom dagen. Sommaren får helt enkelt finna sig i att misshandlas av en ledighet som ingen verkar finna tillräcklig.

För att inte tala om den i det närmaste vulgära grönskan. En fantastisk uppvisning i frånvaro av fingertoppskänsla. Hösten nöjer sig i stället med att klä om gradvis för att kasta av sig alla attribut precis när den satt i manschettknapparna och knutit skorna.

Kanske är det oceanerna av potentiell fritid, någonting jag alltid varit dålig på att hantera, som skrämmer mig eller så har omvärlden ohjälpligt förstört min relation till sommaren. Eller så är det bara värmen som gör mig gnällig. Vad vet jag?

Vad är grejen med att klaga på "snippa"?

Det är ett ganska fånigt ord. Jag kan verkligen hålla med om att snippa kanske ger de mest talande mentala bilderna för hur kvinnokönet ser ut, men det var ju aldrig som att mustiga ord som vulva eller vagina någonsin slog på bred front.

Diskussionen kring vad fittan borde kallas i folkmun tar aldrig slut. Den brukar på samma gång bli underhållande och tragisk. Tänk att ordet arm inte hade funnits som benämning på de bägge köttklädda skelettbitarna som hänger ut vid varje axel. Det vore bara opraktiskt och i ärlighetens namn vet jag inte om själva ordet arm's klang och melodi låter som något långsmalt, handlingskraftigt och gäddhängigt.

Ett ord som alla förstår och vågar använda hyfsat ofta är väl bättre än inget? Eller?

En stillfull sommar

Förfallet skedde blixtsnabbt. Plötsligt stod jag där med tovig hårknut. Gammalt smink i ögonvrårna. Upphittade paltor från den ekande garderoben: thailändska fiskarbyxor med blekta fläckar från forna alkogelsdoftande sommarjobbsdagar (samma byxor fick från pensionärerna jag då mötte under arbetstid utstå kommentarer som "förfärliga" och "clownbyxor?"). De är roströda. Till: minns ni linnena med lite spets på från den lundalegendariska butiken Esposito som alla hade 2005? Ett sådant. Urtvättat och lätt noppigt. I nån slags oceangrön färg.

Och att min kärlek för nördmode fick en enorm utmaning tidigare ikväll, i joggingspåret, vill inte ens jag tala mer om.

Sommarlov

Skärgårdsbåtar (med bussbiljett)
Mås-ungar
Varma klippor
Blöta skor fast inte kalla fötter
Lite för söt juice
Lekplatsinventering
Trädgårdshäng

Dagens ord: tjocktröjan vs. utanpåtröjan

I smala bussäten på eftermiddagarna funderar jag över punkarna som dricker öl i gräsplätten i mitten på rondeller, oroar mig över att bli tagen på bar gärning utan giltig biljett och synonymers olika betydelse:

Både orden tjocktröja och utanpåtröja (flitigt använt i min familj iallafall) är namn på typ en swaetshirttröja eller en stickad tröja i ull eller bomull. Men när man tänker lite på de båda orden framhäver de väldigt olika egenskaper hos plagget.

Tjocktröjan beskriver hur tröjan är. Den är tjock. Detta betyder troligen att den är ganska varm, man kan alltså bära den när det är kallt ute. Tröjmaterial som är tjocka, som ullgarn, är sällan behagliga att bära direkt mot huden så det kan vara lämpligt att ha på sig tröjan med något under. Men främst är det en rejäl tröja vi pratar om här.

Utanpåtröjan är inte vid en första anblick nödvändigtvis varm, men den är något man har utanpå. Utanpå vaddå? Ja en undertröja såklart! Jag tyckte det var så himla underhållande att två ord som nästan är samma har så olika fokus - det ena på plaggets materiella egenskaper och det andra på ordets interaktiva egenskaper.

Slutsats: Ja! Sally är en språknörd.

Saker jag kan tänka mig att äta just nu

• Lammstek
• Helst nästan direkt ur ugnen
• Pannkakor med kokos, banan och honung
• Dock inte med glass
• Gruyère
• Rostat bröd
• Paranötter
• Rostat bröd
• Popcorn
• Rostat bröd
• Fetaost direkt ur paketet

Jag blir alltid såhär när jag börjar jobba.

Hårrapport

Somliga oroade sig när jag pratade om backslick. Jag anser att det var obefogat.

För vi är på låtsas och vi är på riktigt

Det finns inget jag är så trött på som jargongen kring vad riktiga män gör och inte gör. Det finns varken riktiga män eller riktiga kvinnor. Men förhoppningsvis finns det riktiga människor.

Istället för att sova på natten

På nätterna tar jag bussen till Chalmers Lindholmen. Där går jag ner i en källare där det står ett gäng sjömän som väntar på att gå in i en båtsimulator. Men innan de gör det ska jag, Lisa och några forskare klistra fast EEG-utrustning på dem.

EEG är en metod för att mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan. Det är jämfört med andra hjärnavbildningsmetoder inte alls särskilt exakt, vilket innebär att man aldrig kan uttala sig om enskilda områden i hjärnan utifrån EEG-mätningar. Det är dock möjligt att de se hur aktiviteten i hjärnan som helhet ser ut.

När man använder EEG klistrar man fast elektroder utanpå huvudet. Först mäter man upp olika punkter, några i hårbotten, ett par i ansiktet och två bakom öronen till exempel. Sen tar man fram en tampongpinne (som en tops fast enorm i jämförelse, och bara ludd på ena sidan) och doppar den i lite rosa peelingkräm och skrubbar rättså brutalt på alla punkter, för att få bort döda hudceller. Efter skrubbningen torkar man bort peelingkrämen med en bomullspad och det är nu själva klistringen börjar.

Elektroderna är små metallskålar fästa i långa, tunna sladdar som lätt trasslar ihop sig med varandra. Metallskålarna fylls med en konduktiv pasta som liknar kokosfett lite och trycks med hjälp av nån sorts plåster fast på varje punkt. Det är viktigt att trycka ganska hårt och länge så att elektroden kommer i bra kontakt med hårbottnen och pastan blir varm och extra bra på att leda elektricitet. När detta är gjort kopplar man ihop alla sladdarna med en grå låda och kontrollerar att man har bra kontakt. Om man inte har det får man göra om en eller flera elektroder från början.

När elektroderna sitter bra tar man på en liten mössa ovanpå dem på huvudet, kopplar ihop sladdarna med en annan typ av grå låda som man kopplar till en dator för att se hur kurvorna ser ut på en dator, då kan man be den som har utrustningen på sig att t ex blinka 10 gånger eller med slutna ögon titta upp och ner och man ser hur vågorna förändras! När man sen kopplar ur datorn spelar den gråa lådan in alla signaler så man kan gå runt med utrustningen på sig och i efterhand titta på hur signalerna såg ut vid olika aktiviteter.

Inatt är sista klisternatten! Sen börjar del 2 av mitt sommarjobb, vilket är excelbaserat. Tyvärr är jag tveksam till om det bedöms som tillräckligt spännande för att förtjäna ett torrt blogginlägg.

Ett annat manifest

Jag hade nästan skrivit färdigt en makalöst cynisk och dessutom arrogant svada om puttenuttrelaterad tröttma. Men jag kom av mig och fick påminna mig själv om några grundläggande saker:

Det handlar inte om att raljera över härliga smoothies och klänningar som inredningsdetalj för att hänga upp sig i sitt bättre vetande. Det handlar snarare om att äta makrill direkt ur burken för att det är gott.

Det handlar inte om att vägra gå ut och dansa för att bevisa för sig själv eller någon annan att man klarar en ensam kväll. Det handlar om att tycka om att läsa en diktsamling eller diskutera konceptpoesins vara eller icke. På allvar.

Det handlar inte om att sträva mot ensamhet eller sidanförskap för att ställa sig i centrum. Det handlar om att ställa sitt eget centrum i fokus.

Det handlar inte om att nöja sig.

Det handlar om att klippa, knyckla, pensla över, lägga ut, lägga till lämna in, bryta om tills man blir nöjd.

Det handlar om att i bland vara beredd att sova på bara den ena kudden för att den andra fortfarande luktar lite som någon annans nacke.

Ungefär.

Förord

I dag gick vi igenom omslagen till Doktor Glas vi gjort som en del av en examinationsuppgift. När vi kom till mitt uppslag sade läraren "Jag skulle köpa den här utgåvan." Varför då? För att formgivningen var spännande och nyskapande? För att jag skrivit en slagfärdig baksidetext? För att fjäska lite? Absolut inte, utan för att det under titeln stod Förord: Sara Stridsberg

Är detta skäl nog för att få vältra sig lite i sin egen förträfflighet, eller borde jag ha kombinerat med den nyskapande formgivningen och den slagfärdiga baksidetexten? Var detta en retorisk fråga?

På en söndag

Vakna, fast inte riktigt. Det finns en rygg som är det enda man behöver när man svävar i nästanvakenhet. Gröten bränns i dag igen och vi fyller en väska med tvålar och tröjor. Se ryggen försvinna ner för trapporna och lägenheten blir tom.

Det är varmt och mulet.

Att öva på till hösten

Teaterviskningar
Diftonger
Manuskript
Dåskpningduskåningimorgonskaduätagrötochdoppadenihonungsåblirdutjockåsöt
Kollektivtrafik

Vad som är bra för näsor

Det bästa med syrener är att de växer i lagom näshöjd så man bara kan gå fram till en buske och begrava näsan i en lila parfymklase och liksom drabbas.