Jag hatar schack. Z besegrade mig i schack på tre drag. Jag fattar inte att jag gick med på att spela över huvud taget eftersom jag har spelat schack totalt kanske fyra gånger i mitt liv och har extremt dåligt schacksinne, men vad gör man inte för att vina pojkarnas kärlek..... Jag förväntade mig alltså att förlora. Fast inte så snabbt. Jag kände mig så otroligt korkad och lurad att jag blev både ilsk och sur. Jag surade fantastiskt konsekvent hela kvällen sedan. Z erbjöd sig nämligen att spela ett parti till med mig och hjälpa mig förbi den första "klassiska schackfinten som ALLA använder HELA TIDEN" tydligen. Ja, det slutade ju med att jag valde typ tre drag själv och Z valde resten åt mig. Såhär ungefär.
Johanna flyttar en pjäs.
Z:Nej!
Johanna flyttar en annan pjäs.
Z:Nej...
det går en lång stund. Johanna pillar med luggen. Glor ilsket på Z, stirrar tomt på teven. Fyttar efter kanske tio minuter en tredje pjäs.
Z: Nej.
Z flyttar en helt annan pjäs som Johannan inte es i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig skulle ha en nyckelfunktion det här draget.
Detta parti spädde på min ilska till katatrofala nivåer."Jag" hade övertaget ett långt tag men fick till slut lida ett långsamt och plågsamt nederlag varpå jag ilsket påtalade att Z ju lika bra hade kunnat spela det där partiet med sig själv eller med en slumpgenerator. Jag var en strålande katastrofal förlorare. Nästa gång ska vi fan spela TP, så att jag kan vinna. Synd bara att jag är en ännu sämre vinnare....
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment