Jag är beredd att ställa mig på barrikaderna och skrika "KOM IGEN LEEEEENA"
Monday, February 16, 2009
Johanna kommer ut ur garderoben: Ja, jag gillar Håkan Hellström.
Hej, jag heter Johanna och jag gillar Håkan Hellström. Det har aldrig riktigt varit läge att erkänna det. När jag var ung var han inte tillräckligt svår. När jag blev äldre var han inte tillräckligt kreddig. De senaste åren har han helt enkelt inte varit tillräckligt finkulturell. Så jag har bara muttrat och tittat i golvet när Herr H kommit på tal och de båda sidorna (Håkan/Inte Håkan) dragit fram sablarna och gevären för att senare dra upp volymen hysteriskt när senaste singeln spelas på radio. Mörkat som bara den, ofta med repliken "Njaaa. Sådär" när jag fått frågan om vilken sida jag egentligen står på. Det har varit krig. Gerillakrig. Men nu alltså. Håkan ska hädanefter fortsätta att vara min melodi, med den skillnaden att jag kommer att säga "VADÅ FALSKT!!!??? HAN ÄR JU FIN!" i stället för att mumla.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
5 comments:
Förlorad.
Heja! Hela grejen med Håkan är ju att han inte är tillräckligt vad det än nu må vara. Och det är skönt att kunna strunta i det ibland. Man måste helt enkelt slappna av lite för att kunna erkänna hans storhet. Jag är med dig på barrikaderna!
Johanna. Vi har anat det där hela tiden och vi älskar dig precis som du är!
GÖTT!!
jag känner mig besviken. jag är och förblir anti-håkan. det där som gro säger, att det är skönt att han inte är tillräckligt nånting, det är i min mening inte sant. det är inte skönt när något är dåligt. det är inte charmigt, bara dåligt. visst, han har gjort nån låt som är glad, och gladhet är ju alltid bra. men kom igen, han suger ju, det finns så många andra bra danslåtar som rycker med en. håkan bråkan alltså. mitt senaste tips är ist John ME. snart uttjatad, men änuu så nice.
Post a Comment