Sagan om den lilla, lilla gumman

Svenska språket hyser ett stort antal förvanskade ord. De som vanligen tas upp är typ "duktig" och "snäll". Dessa provocerar mig inte över huvud taget. Vad mig anbelangar får de gärna fortsätta vara förvanskade tills de har blivit så pass förvanskade att jag kan bli upprörd över förfallet. Jag är inte heller intresserad av att "ta tillbaka" ordet "fitta" eller något i den stilen. Ett ord som (i fel sammanhang) däremot sänker, och alltid har sänkt en våt filt av irritation över mig är "gumma". I synnerhet i samband med förminskande adjektiv, ex. "lilla". 

För det första är det oerhört upprörande när någon klämmer ur sig en "lilla gumman, du är så söt när du är arg"-kommentar. Alternativt en "lilla gumman, trodde du verkligen att det där skulle fungera"-kommentar. Eller varför inte bara en "men lilla gumman!"-suck. Kort sagt när det används i ett nedsättande, patroniserande sammanhang.  Nu invänder kanske just den som använder sig av "lilla gumman"-formuleringar att det finns värre epitet att bli påklistrad. Hora till exempel, som ju också är ganska förvanskat. Kommer så brasklappen; gumme-bägaren har, till skillnad från horbägaren runnit över. Detta till följd, inte av mansgrisars patroniserande, utan av mina generationskamraters vårdslöshet!

Oftare och oftare kan man sitta på bussen eller tunnelbanan och höra en flicksnärta bakom sig i medlidsam ton klämma ur sig "Men åååh gumman då!" eller på ett irriterande kokett sätt hälsa sin påstigande väninna med "Men heeeej gumman!" Eller varför inte på dessa så kallade internetforum där de kommenterar varandras foton med "Åh vad fin du är gumman!" (Dessutom oftast med felaktig punktation och kommatering...) 

Enligt SAOL har "gumma" två betydelser:

1. gumma s. -n gummor; gammal kvinna mm.
2. gumma v. -de 1) g. upp håret 2) g. fast, ihop;  fästa resp. klistra ihop med gummilösning

För er som inte har rutin på att tolka SAOL: Gumma kan alltså betyda ungefär "gammal tant", jmf. din mormor, eller stå för en handling som innebär fästandet av någonting med hjälp av gummiklister el. motsv.

Vi sätter nu in ordets korrekta betydelse; 1. i två, för "gumma" vanligt förekommande sammanhang:

A) En kvinna, ca. 23 år packar ner klädespersedlar i en uppenbart underdimensionerad kappsäck. Man, ca 23: "Men lilla, gamla kvinna, trodde du verkligen att du skulle få ner allt det där i resväskan?" Då kvinnan och mannen är jämnåriga och dessutom jämförelsevis unga är användandet av "gamla kvinna" helt orimligt.  

B) En kvinna, 19, gråter, efter uppbrott med fästman, ut på en vänninas, 20, axel. (Här har jag använt mig av synonym, enl. SAOL; tant)   "Men tant lilla, du är för bra för honom. Han förtjänar inte dig!" Skulle meningen formuleras såhär (vilket den ju faktiskt blivit) skulle dess tröstande karaktär gå fullständigt om intet och snarare karaktäriseras som provocerande, eller nedlåtande.

Ännu bisarrare blir det om man tillämpar ordets betydelse; 2. på ovanstående exempel. JAg kan inte ens konstruera gramatiskt korrekta meningar utifrån den betydelsen då "gumma" i så fall skulle vara ett verb i grundform, möjligtvis imperativ (gumma!). Vart är världen på väg egentligen?