Wednesday, April 1, 2009

Telefonskräck

Jag hatar att ringa och be folk om saker. Jag får hjärtklappning och handsvett då. Jag har nyss förhandlat med chefen om ledigt under YIMT. Det föregicks av två dagars planerande av vad jag skulle säga, två dagars "nu ringer jag...nej jag väntar...nej, jag ringer...äh" och en dags pur ångest. Det roliga är att det oftast lönar sig att ta sig i kragen. I dag till exempel. Chefen sade bara "Ja, jättekul att du får en sån chans, vi tar hänsyn till det när vi lägger schemat MEN INGET MER LEDIGT!!!!!!!tusen" 

Sjukt smidigt. Inget att vara rädd för. Fyrtio liter handsvett för ingenting. 

5 comments:

Sally said...

jag vill också ha en chef att be om ledigt hos. för tillfället hänger sommaren i spindelgenomskinliga trådar som jag liksom hoppas på att få syn på snart.......

Johanna said...

Det ordnar sig. Du kan vara min hemmafru.

Sally said...

ja! jag kan stryka dina blusar och bädda sängen och laga stek med efterrätt och lägga håret och ge dig kall öl när du kommer hem från jobbet och stoppa dina strumpor och baka små hjärtformade kakor

Johanna said...

Låter som en sjukt bra deal. Stek med efterrätt..mmmmm

Sally said...

bra, jag börjar på måndag!