Vad är grejen med mansrollen?

Ibland tänker jag att det kanske bara är rättvist att det i många filmer och teaterföreställningar bara är de manliga rollerna som bjuder skådespelaren och publiken någon form av utmaning, utveckling och utrymme annat än som dekoration. (Eftersom mansrollen i verkligheten verkar ha väggar hårdare än betong och rent spontant verkar vara tråkigare att spela än Törnrosa. Ändå är det tusen och tusen och tusen som hoppas på att klara audition. Dagligen och stundligen.)