Tuesday, May 22, 2007

Ny serie på Snyggast i stan: HÖGSTADIET

Man kan fundera lite över högstadiet. Att det påverkar en och allt såntdär. Alla tecken tyder på att dte är dags att börja behandla högstadiet skriftligen nu. Vi kommer inte att bespara er den sentimentala smörjan. Alla namn är autentiska. Personerna på bilderna har ett fett samband med texten.


Spridda påståenden om mitt liv på högstadiet:

Jag lärde känna Sally. HEJ MILSTOLPE!

Min första behå var grå.

Om man hade svart smink eller färgade håret knallrött så var man annorlunda.

Högstadieparadoxen: Om man hade svart smink eller färgade håret knallrött var man livrädd för att någon skulle kommentera det, men samtidigt var man livrädd för att någon inte skulle kommentera det.

Henke ägde en tröja som kallades leverskadan.

Nadja i min klass var ett tag tillsammans med skolans raggarkung, Lennie och alla tyckte att det var HELT OUTRAGEOUS att han var två år äldre än henne. Ett par år senare började alla mina vänner (och jag) plötsligt att dejta åttitreor. Tre års åldersskillnad var ju ingenting....

Jag och My brukade utnyttja hennes position som sekreterare i Elevrådsstyrelsen till att spendera rasterna i elevrådsrummet där vi snyltade på teet som var till för elevrådsmötena.

Det var VÄRSTA GREJEN när Filip Lindvall fick en mobiltelefon av sina föräldrar. Då fattade jag inte vad han skulle ha den till. Det var ju helt sjukt att någon som var lika gammal som jag hade en egen telefon. Knappt ett år senare fick jag också en.

Om man blev prickad för tre sena ankomster skulle man få eftersittning. En gång blev jag det, men jag var nog den enda någonsin som var ärlig nog att dyka upp till kvarsittningstimmen. Läraren fattade nog inte vad jag gjorde där. Jag blev hemskickad efter typ femton minuter.

Vår bekantskaps krets hade rolika (ök)namn på personer vi inte kände så mycket. Leguanden, Färhund och Filmjölk. Var kom de ifrån? Var det elaka namn?

Det var en ständig kamp om uppmärksamheten. Från de coola killarna som hellre uppmärksammade de coola tjerna och från lärarna som hellre uppmärksammade klassens bråkstakar.

Man sa att men inte ville bli vald till skolans lucia och protesterade vilt när ens polare föreslog det, men i hemlighet hoppades man att man skulle bli nominerad. Gjorde inte alla det?

No comments: