På fredagkvällen, som uppvärmning inför Suburban Kids with Biblical names, serverade Johan en helt suverän kycklinggryta som innehöll bland annat citron och öl. Jag är ju principiellt emot kycklingfilé, men i det här fallet vill jag gärna tro att ölen räddade filén. Receptet visade sig vara snott från Johans vän. Denne vän kom senare upp och muddlade caprihinas (eller hur det nu stavas...) åt oss, vilket också smakade bra, och gjorde sitt jobb.
Sedan blev vi alla fulla och kom hem och åt resterna av grytan. Den funkade till det också. Jag ska definitivt börja experimentera mer med öl i maten.
Observera att Johan sprang i väg och köpte färska bullar till frukost nästa dag, som en riktig karl. Detta ledde till att vi åt en hiskelig mängd dansk leverpastej. Halleluja. Lite senare lagade vi fisksoppa. Den blev god, men saknade något viktigt. Ingen kunde dock sätta fingret på vad. Dock bekymrade det oss inte så mycket för efterrätten var ju huvudrätten (eller vad man ska säga....) Jag tänker inte gå in på detaljer, men det innehöll bland annat mörk choklad, kaffe och päronkonjak. På detta följde ytterligare drinkar. Drinkar på maten är underskattat tycker jag. Det blir som en extra smygefterrätt. Sedan gick vi på fest igen. Där serverades inte så mycket mat men desto mer att dricka. På vägen hem åt vi burgare (Jag och Langen veg- , Johan vanlig). Langen åt också en hel del ketchup. Den vanliga burgaren var enligt utsago lite sladdrig, men pommesen var god. Det är aldrig så got med pommes som framemot två på morgonkvisten.
Nästa morgon kom vi på vad fisksoppan saknade. Det var ju Aiolin. Såklart.
edit: kycklingLÅRfilé var det. Som alltså är gott och mycket saftigare än vanliga kycklingbröst.
3 comments:
jag vill ha ölgrytereceptet. skicka på fejan snäla snälla snälla johanna och johan
Observera att det var kycklingLÅRfilé i grytan...
En osjungen hjälte! (utan glas;)
kycklinglåren är så mycket värdare än kycklingbrösten. Ur filésynpunkt.
Post a Comment