Någonstans på gatan ligger halva jag

I dag har jag seminarium om konflikten mellan sanningsanspråk och läsvärd berättelse i Åsne Seierstads "Bokhandlaren i Kabul" (för övrigt en alarmerande tråkig roman). Jag är alltså inte där. Jag är hemma och tampas med romanhelvetet på egen hand för att kunna paralellarbeta på inlämningsuppgiften, renskrivning av anteckningar från senaste mastodontföreläsningen (om Björn Ranelid...) hemtentan och namnlistor på åtmistonde två romaner samt slutligen om tiden medger det läsa lite i den ökända tegelstenen "Brott och Straff" (Dostovjevskij, 1866). Jag har slitit och våndats sedan klockan fem i morse. Ingenting händer. Jag har tappat halva hjärnan. Hittelön utlovas.