Sömnen är ett skämt för när jag inte kan sova måste jag läsa och när jag läser är det så spännande att pulsen ökar minst tre gånger och att sova blir ännu mer avlägset. Principen som råder är ett konstant kapitel till.
Och nu har jag 200 sidor kvar och samtidigt som jag vill veta hur det går för Ron, Hermione och Harry är ängslan över hur min tillvaro ska te sig utan trollformler, prof. Snape, varulvar och husalfer nästan övermäktig.
Min Harry Potter-hype har inte alls lagt sig sen jag sträckläste bok 4 och 5 på jullovet. Tvärtom. På söndagarna drämmer jag och Mattias till med två filmer åt gången och när jag sedan cyklar hem anar jag dementorer mellan trädstammarna. Är uppmärksam på varje ljud och varje uppenbarelse längre fram på cykelvägen. Det kanske är Filch!
De nätter jag ändå somnar besöker jag Hogwartz. Ett svindlande ställe. Ibland är Stina med, hon släpar på en enorm metalltingest även känd som Gryffondors svärd. Vi ställer oss i öppna spisar och transporteras magiskt till andra rum.
Det är som att vara 13 år istället och ägna hela livet åt att sträckläsa.
Det är som himla coolt!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment