Jag var full en gång för längesen....

I skvallerpressen och på Internet förekommer frekvent en uppsjö av så kallade vimmelbilder. De som hamnar i skvallertidningarna föreställer oftast A eller B-kändisar som visar upp sig på filmpremiär eller motsvarande, medan de som hamnar på Internet oftare föreställer C-kändisar, eller till och med kreti och pleti som frekventerar olika nöjesetablissement. Bilderna dyker upp en eller ett par dagar senare för att få dem som var med att känna att de var med om någonting häftigt, och alla som inte var där att känna att de gick miste om något kul. Som jag har förstått det kan bilderna sedan delas in i två kategorier. I den första finns bilderna som föregåtts av att en solklart nykter fotograf har i förväg sett ut ett inte allt för onyktert objekt, bett denne posera lite tjusigt, ställt in ljuset noga, inte använt för skarp blixt och sedan åkt hem och photoshoppat i godan ro innan publicering. Exempel på sådana kan man hitta på stureplans hemsida om man är nyfiken. Den andra kategorin är tagna av en salongsberusad fotograf som slänger upp kameran i ansiktet på vem som helst utan förvarning så att man inte hinner dölja fylleskelning eller rätta till frippen, blixten är för stark och ögonen blir röda. Nästa morgon vaknar fotografen en halvtimme innan deadline och är svinbakis och det sista han/hon tänker på är photoshop. Man får alltså skylla sig själv om man kommer i vägen för en kategori två-fotograf.

Jag har ingen personlig erfarenhet av kategori ett-bilder. Däremot av kategori två. Det kan ni se här: 

Bilden är tagen av någon fotograf i guldig (!) dunjacka på etablissementet Lipz i Trôllhättan, och bortrövad från klubbens hemsida.

Den har alla ingredienser för att bli en tjysig glamourbild: Konstiga blingiga acessoarer, glada miner, vänskapligt klängande. Fast....för mycket. Bilden är tagen på Trollhättans hetaste inneställe, Lipz för exakt ett år sedan. Jag och mina vänner är ute och firar Eriks födelsedag. Som ni säkert gissat står födelsedagsbarnet i mitten. Jag hade säkert blivit smickrad av uppmärksamheten om jag hade förstått vad som hände, vilket jag att döma av resultatet inte gjorde. Kalle ( till vänster) däremot verkar ha gjort det och poserar så fint. 

 Jag har ett väldigt dimmigt begrepp om själva fotoögonblicket. Men det var en jaevla trevlig kväll vill jag minnas. Fast ganska märklig. Det här stället, Lipz, hade vid det här tillfället något slags tema och var inklätt i silver, och bartendrarna hade på sig sådana peruker som Erik bär. Hur vi kom över den förtäljer tyvärr inte historien. Vad historien däremot förtäljer är att Erik utanför stället blev upphånglad av en femtonåring som hoppades få spela rollen som flickvän för att få komma in där åldersgränsen var alltför hög. När hon inte lyckades snodde hon Födelsedagshatten i form av en tårta. Ett antal timmar senare, när vi skulle bege oss hem dök hatten upp, liksom ur tomma intet på ett vilt främmande huvud och återbördades till dess rättmätige ägare. 

Ja jisses. Så roligt har man inte nuförtiden, och inte hamnar man på vimmelbild heller...