Fejksvullande; ett hot mot vår matkultur.

Strax före jul läste jag ett blogginlägg som störde mig oerhört. Eftersom detta inte är ett personangrepp tänker jag inte komma med några namn, men det återfanns i en av Sveriges mest lästa bloggar. Inlägget återgav hur författarinnan och hennes vänner hade bakat kakor, skildrat med jättefina bilder. Gott så. Dock slutade det med att de hade kommit på att Hon tyckte inte om kakor och Den åt inte det och Denna var allergisk mot si och så eller hur det nu var. Detta kom de alltså på EFTERÅT. Jag frågar mig nu: Vad drev dem till att baka från början? Om det var för att skapa ett mysigt blogginlägg föll intentionen platt i samma ögonblick hon skrev ut att de bara ville baka kakorna men inte äta dem. 

Jag förstår om man nu inte skulle vilja äta kakor. Jag kan till och med avstå emellanåt. Men varför baka om man nu inte äter dem? Detta få symbolisera en av vår generations största dilemman; dubbelmoralen kring ätande, kring att "unna sig" eller "vara duktig".

På något sätt vill jag knyta ihop det här med detta och detta. Jag vet inte om jag lyckas men; Det verkar finna någon slags dubbelmoral i det här med ätande som är solklart ohälsosam. Det verkar som om mat har blivit lika skamfyllt som sex. Man vill inte äta för mycket, för då skäms man. Man vill inte heller äta för lite, för det är nästan ännu skamligare. Det man minst av allt vill är att folk ska förstå att man inte vill äta. Det slutar sannolik med någon av ytterligheterna. 

Jag säger inte att man bör äta tills man spyr, eller att man ska tänka på vartenda gram man stoppar i sig. Jag tycker bara det är dags att avdramatisera kaffebrödet, och att det ska gå att tacka nej till en sötsak utan att bli stämplad som "duktig" ( i ordets dåliga bemärkelse, vi kan ju ta det en annan gång) eller ätstörd. 

Dubbelmoralen lever uppenbarligen starkt i min generation, men jag kan bara föreställa mig hur det blir för den uppväxande: Min mamma undervisar på en lågstadieskola. Eftersom barnen ska lära sig goda matvanor har det blivit förbjudet med socker i skolan. All sorts socker. I dag, på våffeldagen, fick barnen en banan i matsalen i stället för våffla. EN BANAN! I stället för att ge dem en lagom bit våffla. Det är klart att barn ska äta hälsosam mat, men jag tror att det här skapar ohälsosamma relationer till mat. Inte lagom, utan allt eller inget. 

Det läggs mycket tid och energi på att lära ungdomar "skaffa sig en hälsosam inställning till alkohol". Jag skulle vilja slå ett slag för att tillämpa den hälsosamma relationen på mat också. Så att folk slipper skämmas.